Ⓜ️ Vård och omsorg – specialisering

1. A) Vad ska observeras? B) Hur sker rapportering till kollega? Beskriv hur en muntlig rapportering genomförs. C) Hur sker dokumentation? Beskriv hur informationen dokumenteras i journalen. D) Hur kan undersköterskan arbeta för att personen inte ska försämras samt för att förebygga att situationen upprepas? 2. A) Vilka förmågor hos vårdtagaren är nedsatta? B) Hur kan undersköterskan arbeta för att upprätthålla och/eller förbättra vårdtagarens funktionsförmågor? 3. Beskriv hur undersköterskan pl

Erik, 40 år Hälsotillstånd Erik, 40 år, kommer till den psykiatriska akutmottagningen tillsammans med sina föräldrar efter att Erik har attackerat sin mamma med en stol i föräldrarnas lägenhet. Erik har drogproblem sedan tjugoårsåldern och den senaste tiden har föräldrarna märkt att Eriks missbruk har ökat. Erik har blivit mer och mer isolerad. Han går aldrig ut förutom när han ska köpa droger. Föräldrarna har blivit alltmer desperata, men inte riktigt vetat vad de skulle göra. Situationen blir

Ingrid 87 år bor på ett särskilt boende för äldre (SÄBO) i Stockholm. Hon fick plats på boendet för att hennes hemsituation var ohållbar (inte fungerade) efter en stroke hon fick förra året. Till dess har hon haft hjälp av hemtjänst som hjälp henne med matlagning, hygien och att handla. När hon flyttade in på boendet gjordes en vårdplanering tillsammans med dig som kontaktperson, Ingrid, Ingrids dotter och sjuksköterskan. Hennes stroke gjorde henne halvsidesförlamad och talförmåga försämrades vi

1. Observation, rapportering, dokumentation och förebyggande arbete A) Vad ska observeras i det aktuella caset? Förändrat beteende (förvirring, plockighet, oro) Smärtuttryck och icke-verbal kommunikation (”aj aj”, pekar mot underlivet) Förändrad förmåga vid måltid (matas trots tidigare självständighet) Kommunikation och samtycke vid omvårdnad (nej till tandborstning) Munstatus (matrester, risk för infektion/aspiration) Psykiskt mående (ledsenhet, frustration, social isolering) Effekter och

Du jobbar på gruppbostaden Åkermyntan som undersköterska Sara är en 26-årig kvinna som bor på gruppbostaden Åkermyntan. Hon har en CP-skada som påverkar hennes motorik, och hon har en måttlig IF och autism nivå 1. Sara flyttade till gruppbostaden för ett halvår sedan och dessförinnan bodde hon med mamma, pappa och sin bror. Sara sitter i rullstol pga sin CP-skada. Hon har en manuell rullstol inomhus och en elrullstol utomhus. Hon ser mycket dåligt och har glasögon men som hon ofta inte tar på s

Du arbetar som undersköterska på en kardiologavdelning. Det är morgon du har bytt om till arbetskläder och du ska precis gå på ditt arbetspass, vilket börjar med en rapport från undersköterskan som arbetat natt. En av dina patienter du får rapport om heter Karl och är 45 år. Din kollega berättar att han har vårdats på avdelningen sedan fyra dygn tillbaka i en delad sal, på grund av misstänkt högersidig hjärtsvikt då han sedan en tid känt och märkt att hans underben är svullna och att han har fåt

Maria, 86 år, bor på ett särskilt boende för äldre. För några år sedan började hennes man märka att hon blev mer glömsk, och ju längre tiden gick desto fler symtom på demens visade sig. Maria använder sedan hon var ung en rullstol efter en arbetsplatsolycka hon var med om. Hennes man har nu tagit kontakt med kommunen för att få hjälp med vardagen då den mer och mer blivit ohållbar på flera sätt, och det fungerar inte att hon bor kvar hemma. Tester gjordes som visade att Maria drabbats av demens,

1. Observation, rapportering, dokumentation och förebyggande arbete 1A. Vad ska observeras i caset Flera viktiga observationer framkommer: Förändrat psykiskt tillstånd: ökad förvirring, oro, letande beteende. Somatiska symtom: hosta → misstanke om infektion. Fall- och avvikanderisk: rullstolsburen person som lämnar boendet. Motorisk försämring: sämre handkontroll vid hygien. Avsteg från genomförandeplan: personal matar trots bibehållen förmåga. Etiskt tveksamma åtgärder: låsning av rullstol

1-D (Förebyggande arbete) • Tidig observation och snabb rapportering • Följa genomförandeplan och uppmärksamma avvikelser • Anpassa kommunikation (tid, lugn, alternativ) • Säkerställa munvård, nutrition och smärtlindring • Samverkan med sjuksköterska och team • Uppmärksamma tidiga tecken på försämring och agera innan situationen eskalerar • Skapa struktur i vardagen för att minska stress och oro • Säkerställa att ordinationer och instruktioner följs korrekt • Arbeta konsekvent för att minska ris

7. Basala hygienrutiner – exempel: dusch 1. Handdesinfektion före kontakt 2. Handskar och skyddsförkläde 3. Ren–smutsig ordning 4. Handskar av efter moment 5. Handdesinfektion efter avslut 8. Ergonomi – exempel: förflyttning till duschstol 1. Arbeta nära kroppen 2. Använd hjälpmedel 3. Rak rygg, böjda knän 4. Undvik vridningar 5. Aldrig ensam vid tunga moment 9. Kommunikation – exempel: inflyttningssituationen Viktigt att: 1. Vara lugn och tydlig 2. Upprepa information 3. Bekräfta känslor 4. V

• Självbestämmande vs. omsorgsplikt - När en person har rätt att fatta egna beslut som samtidigt kan innebära risk för hälsa eller säkerhet. • Autonomi vs. skydd - När personal behöver avgöra om det är etiskt försvarbart att begränsa en persons frihet för att skydda hen från skada. • Sekretess vs. informationsdelning - När sekretess krockar med behovet att dela information för att förhindra skada eller säkerställa god vård. • Rättvisa vs. individuella behov - När resurser är begränsade och lika

Dessa lagar avser det juridiska ramverk som styr ansvar, rättigheter, skyldigheter och kvalitet inom vård och omsorg. I praktiken samverkar lagarna, och vilken lag som är mest relevant beror på verksamhet, målgrupp och situation. Grundläggande lagar inom vård och omsorg • Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) – Reglerar ansvar, mål och krav för hälso- och sjukvården. • Socialtjänstlagen (SoL) – Styr socialtjänstens arbete och insatser för individers trygghet, delaktighet och självständighet. • Lag om