📘 Typfrågor

💬 Hur kunde livet på vårdinstitutioner se ut för personer med funktionsnedsättning? Livet på vårdinstitutioner för personer med funktionsnedsättning var under lång tid präglat av isolering, kontroll och brist på individuellt bemötande. Institutionerna låg ofta avskilt från samhället, vilket innebar att de boende levde avskurna från det vardagliga livet och kontakten med andra människor. Vardagen styrdes av fasta rutiner som bestämdes av personalen. När man skulle äta, sova, duscha elle

💬 Nämn några institutioner som har funnits i Sverige för personer med funktionsnedsättningar och vilka som bodde där Under 1800- och 1900-talet fanns flera stora institutioner i Sverige som var avsedda för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Dessa institutioner var ofta självförsörjande samhällen, där både boende, arbete och omsorg fanns på samma plats. Målet var inte delaktighet – utan snarare kontroll, omhändertagande och isolering. Exempel på institutioner: Vipe

💬 Vad känner du till om rashygien och rasbiologi? Rashygien och rasbiologi är två begrepp som är starkt förknippade med en mörk del av svensk och internationell historia, där vetenskapliga teorier användes för att rättfärdiga diskriminering, tvångsåtgärder och kränkningar av mänskliga rättigheter – särskilt riktade mot personer med funktionsnedsättningar, men även mot minoritetsgrupper. Rasbiologi var en så kallad vetenskaplig teori som växte fram i slutet av 1800-talet och början av 1

💬 Beskriv vad tvångssterilisering innebär och vad syftet var med detta ingrepp Tvångssterilisering innebär att en person steriliseras – alltså görs oförmögen att få biologiska barn – utan att ha gett sitt fria och informerade samtycke. Det kan handla om att personen steriliseras mot sin vilja, eller att den pressas eller manipuleras till att ”samtycka” under hot om exempelvis att inte få gifta sig, adoptera eller bli utskriven från en institution. Tvångssterilisering är ett allvarligt

💬 När slutade steriliseringslagen att gälla i Sverige? Steriliseringslagen i Sverige, som möjliggjorde både frivilliga och tvångsmässiga steriliseringar av personer med psykisk sjukdom, intellektuell funktionsnedsättning eller som samhället ansåg vara ”olämpliga” att få barn, upphörde att gälla den 1 januari 1976. Lagen hade funnits sedan 1935 och reformerats flera gånger, men det var först med den nya Steriliseringslagen (1975:580) som det blev helt förbjudet att genomföra steriliseri

💬 Vad innebär assistansreformen och när infördes den? Assistansreformen är en socialpolitisk reform som infördes i Sverige den 1 januari 1994 som en del av den nya lagen LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet var att ge personer med omfattande funktionsnedsättning ökat självbestämmande, valfrihet och delaktighet i samhället. Det konkreta stödet som infördes var personlig assistans – ett individuellt anpassat stöd där en eller flera assistenter hjälper pers

💬 Beskriv psykiatrireformen Psykiatrireformen, som trädde i kraft den 1 januari 1995, var en av Sveriges mest omfattande socialpolitiska reformer. Målet var att förbättra livsvillkoren för personer med långvariga psykiska funktionsnedsättningar, särskilt de som tidigare levt isolerade inom sluten psykiatrisk vård. Reformen markerade ett skifte från institutionsvård till ett öppet, personcentrerat och samhällsbaserat stöd. Den växte fram som ett svar på de brister som uppstått när patie

💬 Ge exempel på internationella överenskommelser och vad de tar upp när det gäller barn, unga och vuxna i behov av stöd och hjälp Det finns flera viktiga internationella överenskommelser som skyddar och stärker rättigheterna för barn, unga och vuxna som behöver stöd – särskilt personer med funktionsnedsättning. Dessa dokument är juridiskt eller politiskt bindande för länder som skrivit under dem, och fungerar som grund för lagstiftning, socialt arbete och vård. Här är tre centrala exem

💬 Ge exempel på vad man enligt FN:s standardregler kan göra för att människor med funktionsnedsättningar ska uppleva delaktighet och jämlikhet i samhället FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet antogs 1993 och fungerar som ett internationellt riktlinjedokument. Även om reglerna inte är juridiskt bindande, har de haft stort inflytande på lagstiftning, politik och samhällsplanering – både globalt och i Sverige. Standardreglerna lyfter fram 22 områden där samhället bör agera fö

💬 Vad innebär barnkonventionen? Barnkonventionen är en internationell överenskommelse som antogs av FN år 1989. Den handlar om barns rättigheter och gäller för alla personer under 18 år. Sverige ratificerade konventionen 1990 och sedan den 1 januari 2020 är den också en del av svensk lag. Det innebär att barnets rättigheter ska respekteras och tillämpas inom alla delar av samhället – t.ex. skola, vård, socialtjänst och rättsväsende. Konventionen slår fast att barn inte enbart är beroen

💬 Vad är skillnaden mellan Lex Maria och Lex Sarah? Lex Maria och Lex Sarah är två olika bestämmelser som handlar om att rapportera allvarliga fel och risker inom vård och omsorg. Syftet med båda är att skydda den enskilde – patienten eller brukaren – genom att missförhållanden upptäcks, rapporteras och åtgärdas. Lex Maria Gäller inom hälso- och sjukvården. Enligt patientsäkerhetslagen är vårdgivare skyldiga att anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om en patient skad

💬 Vad är IVO och vad är IVO:s uppgift? IVO står för Inspektionen för vård och omsorg och är en statlig tillsynsmyndighet som bildades 2013. Myndigheten ansvarar för att granska den verksamhet som bedrivs inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, inklusive LSS-verksamheter. Syftet är att säkerställa att all vård och omsorg i Sverige är trygg, rättssäker och av god kvalitet. IVO är en del av Socialdepartementets ansvarsområde och utgör ett viktigt kontrollorgan inom det svenska väl

💬 Beskriv LSS-lagen LSS står för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och trädde i kraft den 1 januari 1994. Syftet med lagen är att personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar ska få möjlighet att leva ett självständigt, delaktigt och värdigt liv – på lika villkor som andra. LSS är en rättighetslag, vilket innebär att den enskilde har laglig rätt till stöd om villkoren i lagen är uppfyllda. Lagen är alltså inte beroende av budget eller kommunala prio

💬 Vilka personer har rätt att söka stöd enligt LSS-lagen? Rätten att få stöd enligt LSS – Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade bygger på att individen tillhör en av de tre så kallade personkretsarna enligt lagens 1 §. Dessutom krävs att personen har behov av en viss insats enligt LSS. De tre personkretsarna är: Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Dessa tillstånd är ofta medfödda eller tidigt förvärvade

💬 Nämn olika typer av diskriminering som kan förekomma Diskriminering innebär att en person behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation – på grund av en egenskap som skyddas enligt lag. I Sverige regleras diskriminering i Diskrimineringslagen (2008:567). Den gäller inom många samhällsområden, såsom arbetsliv, skola, vård och bostad. En av de sju diskrimineringsgrunderna är funktionsnedsättning. Diskriminering kan ta sig olika uttryck. Här är de sex huvudsakliga formerna enl

💬 Vad handlar specialpedagogik om? Specialpedagogik är ett ämne som fokuserar på hur samhället kan stödja människor som av olika skäl har behov av särskilt stöd. Det kan handla om barn, ungdomar eller vuxna som har en funktionsnedsättning, svårigheter i inlärning, psykisk ohälsa eller andra utmaningar som påverkar vardagen, utvecklingen eller deltagandet i olika miljöer. Grunden i specialpedagogiken är att alla människor har rätt till ett likvärdigt bemötande och tillgång till stöd som

💬 Vad betyder begreppen likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet? I arbete med människor som har funktionsnedsättning används ofta begreppen likvärdighet, tillgänglighet och delaktighet. Dessa ord är inte bara ideal – de är också rättigheter, och en del av grunden för hur stöd och omsorg ska utformas. Att arbeta för likvärdighet innebär att alla ska ha samma möjligheter, även om vägen dit kan se olika ut. Det betyder inte att alla får exakt samma sak, utan att var och en får det st

💬 Vilka faktorer är viktiga att tänka på när det gäller att skapa en tillgänglig miljö? Att skapa en tillgänglig miljö innebär att tänka brett – både på det fysiska rummet, kommunikationen och den sociala samvaron. Målet är att så många som möjligt ska kunna vara med, känna sig trygga och delta på sina egna villkor. I en fysisk miljö är det viktigt att ta hänsyn till: Framkomlighet: tröskelfria dörrar, breda gångar, hissar och ramper Ljudmiljö: dämpade ljud,

💬 Ge exempel på hur en vårdtagare eller brukare kan vara med och påverka och bestämma över sitt eget liv Att få vara med och påverka sin vardag är en mänsklig rättighet – och en viktig del i att känna sig respekterad och sedd som individ. Inom vård och omsorg innebär det att vårdtagare och brukare ska ges möjlighet att vara delaktiga i beslut som rör deras liv, oavsett funktionsförmåga. Det kan handla om enkla val i det lilla, som att få: välja vilka kläder man vill ha på s

💬 I vilka grupper brukar olika funktionsnedsättningar delas in? Funktionsnedsättningar kan påverka olika delar av en persons liv, och delas därför ofta in i olika huvudgrupper beroende på vilken funktion som är nedsatt. Syftet med denna indelning är att kunna förstå behoven bättre och ge rätt stöd. Här är de vanligaste grupperna: Fysisk funktionsnedsättning: Påverkar kroppens rörelseförmåga, till exempel vid ryggmärgsskada, cerebral pares eller amputation. Kan innebära beho

💬 Vilka orsaker kan finnas till en fysisk funktionsnedsättning? En fysisk funktionsnedsättning innebär att kroppens rörlighet eller styrka är nedsatt – tillfälligt eller varaktigt. Orsakerna kan vara medfödda, förvärvade eller bero på sjukdom. Att förstå orsaken är ofta viktigt för att kunna ge rätt stöd och anpassning. Vanliga orsaker: Medfödda skador eller tillstånd: Det kan handla om att något gått fel under fosterutvecklingen eller vid förlossningen, t.ex. ryggmärgsbråc

💬 Ge exempel på några fysiska funktionsnedsättningar Fysiska funktionsnedsättningar påverkar kroppens rörelseförmåga, balans, styrka eller koordination. Det finns många olika orsaker, men gemensamt är att individen ofta behöver anpassningar i miljön eller hjälpmedel för att klara vardagen. Här är några vanliga exempel: Cerebral pares (CP) – en medfödd hjärnskada som påverkar motoriken. Vissa personer med CP använder rullstol, andra kan gå med stöd eller har lindrig påverkan

💬 Vad är en intellektuell funktionsnedsättning? En intellektuell funktionsnedsättning innebär att en person har nedsatt förmåga att förstå, lära och tillämpa information. Det påverkar både inlärning, kommunikation, socialt samspel och vardagliga färdigheter. Nedsättningen visar sig oftast under barndomen och är livslång. Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ha svårigheter med: att ta till sig nya kunskaper att tolka och förstå instruktioner

💬 Beskriv lindrig, medelsvår, svår och mycket svår intellektuell funktionsnedsättning Graden av intellektuell funktionsnedsättning avgör vilket stöd en person behöver i sin vardag. Indelningen görs utifrån hur nedsättningen påverkar inlärning, kommunikation och självständighet. Lindrig intellektuell funktionsnedsättning Personer med lindrig IF lär sig ofta läsa, skriva och räkna, men i långsammare takt. De kan förstå enkla instruktioner, ha vardagliga samtal och ofta arbeta med st

💬 Ge några exempel på vad psykisk funktionsnedsättning kan innebära En psykisk funktionsnedsättning innebär att en person under lång tid har nedsatt förmåga att fungera i vardagen på grund av psykisk ohälsa. Det handlar inte om tillfälligt mående, utan om varaktiga svårigheter som påverkar livet under längre perioder. Vanliga exempel kan vara: Svår ångest eller tvångssyndrom som gör att personen undviker sociala sammanhang eller inte klarar vardagliga uppgifter utan stöd.

💬 Vilka konsekvenser kan olika funktionsnedsättningar få i olika sammanhang? Funktionsnedsättningar kan påverka livet på många olika sätt – inte bara kroppsligt eller kognitivt, utan även socialt, utbildningsmässigt, yrkesmässigt och samhälleligt. Konsekvenserna varierar beroende på typ och grad av funktionsnedsättning, men också på vilket stöd och vilken förståelse personen får. I sociala sammanhang kan personer med funktionsnedsättning riskera att bli isolerade eller missförstådda, s

💬 Hur används orden brukare och vårdtagare? I vård och omsorg används olika begrepp för att beskriva den person som får stöd eller hjälp. Två vanliga ord är brukare och vårdtagare, men de används i olika sammanhang beroende på verksamhetens karaktär och mål. Brukare används oftast inom social omsorg, till exempel i LSS-verksamhet, hemtjänst, boendestöd eller socialpsykiatri. En brukare är någon som använder en insats – och ordet signalerar att personen är en aktiv part med rätt att påv

💬 Vilken funktion har Myndigheten för delaktighet, MFD? Myndigheten för delaktighet (MFD) är en statlig myndighet som arbetar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett liv med full delaktighet och jämlika villkor i samhället. MFD:s uppdrag handlar om att samordna, följa upp och främja arbetet med funktionshinderspolitiken i Sverige. Myndigheten riktar sig inte direkt till enskilda personer, utan arbetar främst på systemnivå – det vill säga mot andra myndigheter, komm

💬 Ge några exempel på anpassningar och hjälpmedel i den inre och yttre miljön För att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och delta i samhället krävs ofta olika former av anpassningar i miljön – både inomhus (inre miljö) och utomhus (yttre miljö). Nedan följer exempel på vanliga anpassningar och hjälpmedel utifrån tre olika funktionsnedsättningar. a. Personer med nedsatt rörelseförmåga Inre miljö Ramper, tröskelramper och breda dörröppningar

💬 Vilka yrkesgrupper kan behövas för att anpassningar och hjälpmedel ska beviljas? För att en person ska få tillgång till rätt hjälpmedel eller anpassningar krävs ofta samarbete mellan flera yrkesgrupper. Behovet ska bedömas, dokumenteras och ibland även utredas av legitimerad personal. Vem som ansvarar beror på typ av behov, personens ålder och var insatsen ska ges – i hemmet, skolan eller vården. Exempel på yrkesgrupper som kan vara inblandade: Arbetsterapeut Bedömer b