Typfrågor om Sociala perspektiv på människan

De sociala målen i Socialtjänstlagen (SoL) handlar om att människor ska få ekonomisk och social trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och möjlighet att vara delaktiga i samhället. För personal i social omsorg innebär detta att arbetet alltid ska syfta till att stärka brukarens självbestämmande, delaktighet och rätt till ett värdigt liv. Det kan handla om att skapa möjligheter för brukaren att delta i aktiviteter, stödja sociala kontakter eller att respektera individuella önskemål kring vardagliga

Förklara vad som menas med sociala egenskaper och personlighet. Ge exempel. Sociala egenskaper är de förmågor och beteenden som gör det möjligt för människor att samspela med andra. Personligheten påverkar hur dessa egenskaper uttrycks, och en central skillnad är om en person är mer extrovert eller introvert. En extrovert person får ofta energi av sociala sammanhang, är pratglad, söker kontakt och trivs i gruppaktiviteter. Inom omsorgen kan detta innebära att brukaren gärna deltar i gemensamma a

Att vara social innebär dels att kunna delta i socialt samspel, dels att kunna fungera som samhällsmedborgare. Socialt samspel handlar om att kommunicera, dela erfarenheter, förstå sociala regler och bygga relationer. Vissa brukare har lätt för detta, medan andra kan uppleva svårigheter på grund av exempelvis psykisk ohälsa, demenssjukdom eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Svårigheter i samspelet kan leda till ensamhet eller missförstånd, vilket påverkar livskvaliteten. Att vara sam

Social kompetens är förmågan att förstå, tolka och agera på ett sätt som fungerar i samspelet med andra människor. Det handlar om att kunna kommunicera tydligt, visa empati, sätta gränser och anpassa sitt beteende efter situationen. Social kompetens är inte något statiskt, utan formas genom erfarenheter, uppväxt och livssituation. För brukare inom vård och omsorg kan social kompetens variera stort. En del har väl utvecklade sociala färdigheter och lätt för att samarbeta, medan andra kan ha svåri

Sociala strukturer är de mönster och system som formar människors liv i samhället. Det kan handla om familj, skola, arbetsliv, lagar, ekonomi och kultur. Strukturerna påverkar vilka möjligheter och begränsningar en individ har i sitt vardagsliv. Yttre ramar är faktorer i omgivningen som påverkar individen, till exempel bostadsförhållanden, ekonomi, utbildning, tillgång till vård och lagstiftning. En person som lever med låg inkomst kan ha begränsad tillgång till fritidsaktiviteter, medan en pers

Identitet handlar om människans upplevelse av sig själv – vem man är, var man hör hemma och hur man uppfattas av andra. Identiteten formas hela livet genom erfarenheter, relationer, kultur och sociala sammanhang. Den är både något personligt och något socialt. Man brukar tala om två delar av identiteten: Den personliga identiteten – handlar om individens unika egenskaper, erfarenheter och värderingar. Det är svaret på frågan: Vem är jag? Här ingår självbild, personlighet, minnen och livserfarenh

En socialisationsagent är en person, grupp eller miljö som påverkar individens sätt att tänka, känna och handla. Genom socialisationen lär sig individen normer, värderingar, språk, regler och beteenden som gör det möjligt att fungera i samhället. Vanliga socialisationsagenter: Familjen – den första och ofta starkaste påverkan, där grundläggande värderingar, språk och trygghet formas. Skolan – lär inte bara ut kunskaper, utan också regler, ansvar och sociala färdigheter. Kamrater och vänner – b

Socialisationsprocessen är den livslånga process där individen lär sig samhällets normer, värderingar, språk och beteenden. Den börjar i familjen och fortsätter i skolan, bland vänner, på arbetsplatsen och i olika sociala och kulturella sammanhang. Processen gör att vi kan fungera i gemenskap med andra och utveckla en identitet. Praktisk innebörd i vård och omsorg: För brukare kan socialisationsprocessen påverkas av sjukdom, funktionsnedsättning eller livssituation. Personalens uppgift blir då a

Primär socialisation sker under barndomen och är den första och mest grundläggande socialisationen. Här lär sig barnet språk, normer, värderingar och sociala regler främst genom familjen. Den formar grunden för identiteten och hur individen ser på världen. Sekundär socialisation sker senare i livet när individen möter nya miljöer, till exempel skola, fritidsaktiviteter, arbetsliv eller föreningsliv. Här lär man sig mer specialiserade roller och anpassar sig till olika sociala grupper. Tertiär so

Den dolda läroplanen syftar på alla de normer, värderingar och oskrivna regler som människor lär sig i olika sociala miljöer – utöver det som uttryckligen lärs ut. I skolans värld handlar det till exempel om att elever lär sig att passa tider, följa regler, vänta på sin tur och anpassa sig till auktoriteter, även om detta inte står i kursplanen. I ett bredare samhällsperspektiv innebär den dolda läroplanen att vi alla påverkas av outtalade sociala förväntningar. Det kan handla om hur man klär si

Erik H. Erikson (1902–1994) beskrev den psykosociala utvecklingen som en livslång process där varje period kännetecknas av en utvecklingskris. Med kris menade han en avgörande utmaning eller konflikt som individen behöver hantera. Utfallet kan bli positivt eller negativt, vilket i sin tur påverkar fortsatt utveckling och välbefinnande. De åtta utvecklingsstadierna är: Spädbarnsåldern (0–1 år) – Tillit vs misstro Positivt: barnet utvecklar grundläggande tillit om omvårdnaden är kärleksfull och fö