📘 Kapitel 3: Svenska lagar som styr vård och omsorg

Vård och omsorg i Sverige regleras av flera olika lagar. Vissa gäller hela hälso- och sjukvården, andra är specifika för socialtjänsten, äldreomsorgen eller personer med funktionsnedsättning. Lagarna sätter ramarna för hur vården ska organiseras, vad brukare och patienter har rätt till, och vad som förväntas av personalen. Som undersköterska behöver du inte kunna alla paragrafer utantill – men du måste förstå syftet med lagarna, vad de innebär i praktiken och hur de påverkar ditt dagliga ar

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Hälso- och sjukvårdslagen är en av de mest grundläggande lagarna inom svensk vård. Den fastställer att alla i Sverige har rätt till god vård – på lika villkor, oavsett kön, ålder, ekonomisk situation, bostadsort eller andra faktorer. Lagen utgör grunden för hur vården ska organiseras, fördelas och ges. HSL gäller både för regioner och kommuner. Regionerna ansvarar för exempelvis sjukhusvård, specialistvård och vårdcentraler, medan kommunerna ansvarar för

Patientsäkerhetslagen (PSL) Patientsäkerhetslagen har som främsta mål att skydda patienter från att drabbas av vårdskador. Den syftar till att höja kvaliteten i hälso- och sjukvården och skapa en säker miljö för alla som får vård. Lagen utgår från principen att vård ska vara trygg, respektfull och så riskfri som möjligt – både fysiskt och psykiskt. För undersköterskor innebär lagen ett ansvar att medverka till en säker vårdmiljö. Det handlar om att följa rutiner, agera uppmärksamt och

Patientlagen Patientlagen stärker patientens ställning i vården. Den handlar inte främst om vårdens innehåll – utan om rätten att förstå, påverka och vara delaktig i sin egen vård. Lagen syftar till att göra vården mer tillgänglig, trygg och tydlig för den enskilde individen. En central del i patientlagen är informationsplikten. Det betyder att patienten har rätt att få information om sitt hälsotillstånd, möjliga behandlingar, risker och vad som händer om man avstår. Informationen ska

Offentlighets- och sekretesslagen (OSL) Offentlighets- och sekretesslagen syftar till att skydda individens personliga integritet. Inom vård och omsorg innebär detta att all personal omfattas av tystnadsplikt. Det gäller alla uppgifter som rör patienters eller brukares hälsa, personliga förhållanden eller andra känsliga uppgifter som förekommer i arbetet. Sekretessen omfattar både muntlig information och skriftlig dokumentation, liksom observationer och samtal man råkar ta del av i sin

Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen är en ramlag som styr socialtjänstens verksamhet i Sverige. Den utgör grunden för många av de insatser som ges inom kommunal vård och omsorg, särskilt för äldre personer, personer med funktionsnedsättning och andra i behov av stöd i vardagen. Lagens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlika levnadsvillkor och möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Det betonas att verksamheten ska bygga på respekt fö

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en rättighetslag som ger personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar rätt till särskilt stöd för att kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Till skillnad från Socialtjänstlagen, som bygger på behovsprövning, är LSS utformad för att ge tydliga och garanterade rättigheter för dem som tillhör personkretsen enligt lagen. LSS omfattar personer som har: utvecklingsstörn

Smittskyddslagen Smittskyddslagen är till för att skydda befolkningen mot spridning av smittsamma sjukdomar. Den reglerar både individens skyldigheter och samhällets ansvar när det gäller att förebygga och hantera smittspridning. Lagen omfattar bland annat anmälningspliktiga sjukdomar, informationsskyldighet, smittspårning och isolering. Inom vård och omsorg har lagen särskild betydelse eftersom personalen ofta arbetar nära personer med ökad sårbarhet för infektion. Det gäller till exe

Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) LPT och LRV är två speciallagar som gör det möjligt att ge psykiatrisk vård utan samtycke i vissa allvarliga situationer. De används när en person har en allvarlig psykisk störning, inte vill ta emot vård, och samtidigt utgör en fara för sig själv eller andra – eller är i behov av vård för att inte försämras allvarligt. LPT (lagen om psykiatrisk tvångsvård) reglerar tvångsvård inom den civila psykiatrin. LRV

Läkemedelslagen (Mer kan du läsa i kapitel om Farmakologi) Läkemedelslagen reglerar hantering, försäljning, tillverkning och användning av läkemedel i Sverige. Den är till för att säkerställa att läkemedel är säkra, effektiva och används på rätt sätt. Lagen omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel samt naturläkemedel, medicintekniska produkter och vissa kosmetiska preparat. Inom vård och omsorg berör lagen framför allt de delar som handlar om förvaring, märkning, iordn

Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) LVU är en skyddslagstiftning som gör det möjligt att ge vård till barn och unga under 21 år utan samtycke, när frivilliga insatser enligt socialtjänstlagen inte räcker. Lagen används om det finns en allvarlig risk att barnets hälsa eller utveckling skadas, till exempel på grund av hemförhållanden eller eget beteende. Beslut om vård enligt LVU fattas av förvaltningsrätten, efter ansökan från socialnämnden. Vården ska vara så kortvarig

Skollagen Skollagen (SFS 2010:800) styr hela det svenska skolväsendet – från förskola till vuxenutbildning – och anger vilka rättigheter och skyldigheter som gäller för både elever, personal och huvudmän. Lagens mål är att alla barn och elever ska få en likvärdig utbildning i en trygg och stödjande miljö. Inom vård och omsorg är skollagen särskilt relevant för verksamheter där hälso- och sjukvård integreras med utbildning – till exempel inom elevhälsa, särskola, gymnasiesärskola eller

Diskrimineringslagen Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) har som syfte att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen gäller i många samhällsområden – däribland utbildning, arbetsliv och hälso- och sjukvård. Inom vård och omsorg innebär lagen att alla människor ska bemötas likvärdigt, få samma tillgång till insatser och inte missgyn

Dataskyddsförordningen (GDPR) Dataskyddsförordningen, ofta kallad GDPR (General Data Protection Regulation), är en EU-lag som skyddar individens rätt till personlig integritet. Den reglerar hur personuppgifter får samlas in, behandlas, lagras och delas – och gäller i hela vård- och omsorgssektorn. Inom vården räknas uppgifter om hälsa, diagnoser, behandlingar och sociala förhållanden som känsliga personuppgifter, vilket innebär särskilt strikta krav. Syftet är att säkerställa att dessa