📘 Frisk- och riskfaktorer samt förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår utifrån evidensbaserad kunskap.
Vad är det som gör att vissa människor drabbas av psykisk ohälsa medan andra inte gör det – trots liknande livssituationer? Varför återhämtar sig vissa snabbt, medan andra fastnar i långa sjukdomsförlopp? Det här underkapitlet syftar till att ge en grundläggande men fördjupad förståelse för de faktorer och perspektiv som påverkar människors psykiska hälsa och ohälsa. Vi börjar med att titta på friskfaktorer och riskfaktorer, både individuella och omgivningsrelaterade. Därefter följer en genomgång av de förklaringsmodeller och psykologiska perspektiv som vården använder för att förstå hur psykisk ohälsa kan uppstå – alltifrån biologiska orsaker till sociala, psykodynamiska och kognitiva förklaringar. Samtidigt som modellerna är förenklingar, bygger de ofta på evidensbaserad kunskap och hjälper vårdpersonal att göra bedömningar, planera vårdinsatser och bemöta patienter på ett professionellt sätt. Att känna till dessa perspektiv ger inte bara ökad förståelse för människors olika reaktioner – det stärker också förmågan att möta varje individ med respekt, lyhördhet och trygghet.
16 records in this category
-
📄 Samhället idag – bakgrund till psykisk ohälsa I dagens samhälle talas det allt oftare om psykisk ohälsa. Fler än någonsin söker hjälp för stress, oro, nedstämdhet och andra psykiska besvär – men vad är det i vår tid som påverkar oss så starkt? För att förstå den psykiska hälsans utveckling måste vi lyfta blicken från individen och betrakta det omgivande samhället. Under de senaste decennierna har livet förändrats i grunden. Globalisering, digitalisering, urbanisering och ökade krav p
-
📄 Frisk- och riskfaktorer vid psykisk ohälsa samt förklaringsmodeller till hur psykisk ohälsa uppstår Psykisk hälsa och ohälsa påverkas av en rad olika faktorer som samverkar och formar individens välmående. Vissa faktorer kan skydda mot psykisk ohälsa, medan andra ökar risken att utveckla psykiska sjukdomar. För att förstå varför vissa människor drabbas av psykisk ohälsa medan andra inte gör det används olika förklaringsmodeller baserade på evidensbaserad forskning. I detta avsnitt gå
-
📄 Psykisk ohälsa och könsidentitet Att förstå hur psykisk ohälsa påverkar – och påverkas av – könsidentitet är en viktig del av dagens psykiatriska arbete. Alla människor bär på en upplevelse av sitt kön och sin könstillhörighet, men för vissa är detta förbundet med konflikter, oro och utanförskap. Transpersoner, icke-binära och andra med könsöverskridande identitet möter fortfarande stora hinder i vardagen – något som ofta får konsekvenser för den psykiska hälsan. Forskning visar att
-
📄 Självbild, självkänsla och självförtroende vid psykisk ohälsa Hur en människa ser på sig själv påverkar hur hon mår, hur hon relaterar till andra och hur hon hanterar livets utmaningar. Självbild, självkänsla och självförtroende är centrala byggstenar i den psykiska hälsan – men de blandas ofta ihop. I psykiatrisk vård möter vi personer vars självbild är skadad, vars självkänsla är låg eller vars självförtroende sviktar i olika sammanhang. Det kan vara subtilt eller dramatiskt – men nästa
-
📄 Förklaringsmodeller till psykisk ohälsa Psykisk ohälsa väcker många frågor. Varför drabbas vissa, men inte andra? Hur ska vi förstå det som inte syns – känslor, tankar, beteenden? Inom psykiatrin används olika förklaringsmodeller för att beskriva hur psykisk ohälsa kan uppstå. Dessa modeller är inte absoluta sanningar, utan sätt att strukturera kunskap, förstå individens situation och vägleda vårdinsatser. De tre mest grundläggande modellerna är: den biologiska, den psykologiska och
-
📄 Stress–sårbarhetsmodellen Varför drabbas vissa av psykisk sjukdom när andra i samma situation klarar sig? Hur kan någon verka stabil under lång tid – och sedan plötsligt bryta samman? Stress–sårbarhetsmodellen ger en begriplig förklaring till varför psykisk ohälsa uppstår och hur den kan förebyggas, behandlas och förstås över tid. Modellen utgår från att varje människa bär på en viss sårbarhet, som kan vara ärftlig, biologisk eller formad av livserfarenheter. Denna sårbarhet är inte
-
📄 Det medicinsk-biologiska perspektivet Det medicinsk-biologiska perspektivet utgår från att psykisk ohälsa i grunden har biologiska orsaker. Tankegången är inte ny – redan läkekonstens fader Hippokrates menade på 400-talet f.Kr. att psykiska rubbningar berodde på obalans i kroppsvätskorna. Under medeltiden tolkades psykisk ohälsa ofta som demonisk besatthet, men med 1800-talets framväxande vetenskap blev det möjligt att studera hjärnan och dess funktioner mer systematiskt. En viktig g
-
📄 Det psykodynamiska perspektivet Det psykodynamiska perspektivet har sitt ursprung i början av 1900-talet genom den österrikiske läkaren Sigmund Freud. Hans idéer om det omedvetna, barndomens betydelse och inre konflikter kom att revolutionera förståelsen av människans psyke. Även om mycket av Freuds teorier har omformulerats, lever de psykodynamiska tankegångarna kvar – både inom terapi och i hur vi förstår psykisk ohälsa. I detta synsätt ses psykiska symtom som uttryck för inre konf
-
📄 Det kognitiva perspektivet Det kognitiva perspektivet växte fram under 1960-talet som ett svar på tidigare psykodynamiska och beteendefokuserade teorier. Istället för att gräva i det förflutna, riktar det kognitiva synsättet blicken mot hur vi tänker här och nu – och hur dessa tankar påverkar våra känslor och handlingar. Kognitiv psykologi utgår från att människor inte reagerar direkt på situationer, utan på tolkningar av situationer. Två personer kan hamna i samma läge – men reagera
-
📄 Det humanistiska perspektivet Det humanistiska perspektivet växte fram som en motreaktion till de psykodynamiska och beteendefokuserade teorier som dominerade under 1900-talets första hälft. Där tidigare perspektiv ofta betonade sjukdom, brister eller inlärda reaktioner, lyfter det humanistiska perspektivet istället människans resurser, potential och personliga utveckling. I centrum står människan som en fri, reflekterande och ansvarstagande varelse med en inneboende strävan att växa
-
📄 Det behavioristiska perspektivet Det behavioristiska perspektivet uppstod i början av 1900-talet som ett försök att göra psykologin mer vetenskaplig och objektiv. Förespråkarna ville fokusera på det som går att mäta – beteenden – snarare än tankar och känslor, som ansågs för svåra att observera och kontrollera. Enligt behaviorismen är våra beteenden inlärda genom samspel med omgivningen. Vi upprepar sådant som leder till belöning (förstärkning), och undviker sådant som leder till obe
-
📄 Det socialpsykologiska perspektivet Människan är en social varelse. Vi formas, påverkas och utvecklas i samspel med andra. Det socialpsykologiska perspektivet fokuserar på just detta – hur individen påverkas av grupper, normer, roller och relationer. Det är ett perspektiv som förklarar varför vi ibland förändrar vårt beteende i olika sammanhang, hur makt och status spelar roll och varför tillhörighet kan vara avgörande för psykisk hälsa. Inom psykiatrisk vård hjälper perspektivet oss
-
📄 Det salutogena perspektivet Medan de flesta psykologiska perspektiv försöker förklara varför människor blir sjuka, ställer det salutogena perspektivet en annan fråga: Begreppet salutogenes kommer från latinets salus (hälsa) och grekiskans genesis (ursprung), och myntades av Aaron Antonovsky, en medicinsk sociolog som forskade på kvinnor som överlevt koncentrationsläger under andra världskriget. Han förundrades över hur vissa av dessa kvinnor, trots fruktansvärda trauman, ändå kunde
-
📄 Sammanfattning av modeller och perspektiv vid psykisk ohälsa Genom att kombinera olika förklaringsmodeller och psykologiska perspektiv kan vårdpersonal få en mer nyanserad och användbar förståelse för psykisk ohälsa. Ingen modell är komplett på egen hand – men tillsammans bildar de en helhet där både kropp, tanke, känsla och omgivning får ta plats. Detta register erbjuder en översikt över de modeller och perspektiv som behandlats i kapitlet, med fokus på deras kärna och tillämpning i
-
📄 Känsla av sammanhang (KASAM) Begreppet KASAM – Känsla Av SAMmanhang är en bärande idé inom det salutogena perspektivet och formulerades av medicinske sociologen Aaron Antonovsky (1923-1994). Hans forskning utgick från en enkel men kraftfull fråga: Antonovsky såg att det inte räckte att studera vad som skapar ohälsa – man behövde också förstå vad som bevarar hälsa. Därför vände han blicken mot de faktorer som ger människor styrka, uthållighet och motivation, även när livet är tungt.
-
📄 Översikt: Modeller och psykologiska perspektiv Inom psykiatrin används modeller för att förstå orsakerna till psykisk ohälsa – t.ex. biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Dessa modeller kan sägas utgöra ramverk för att förklara varför psykisk ohälsa uppstår. Psykologiska perspektiv å andra sidan är teoretiska sätt att förstå hur människan fungerar – kognition, beteende, relationer, motivation, och känsloliv. Perspektiven är ofta mer specifika och används för att analysera in
