📘 Konsekvenser av funktionsnedsättningar för liv, lärande och deltagande
Funktionsnedsättningar påverkar människors liv på olika sätt beroende på typ, svårighetsgrad och omgivningens stöd. En funktionsnedsättning kan vara fysisk, intellektuell, psykisk, sensorisk eller en följd av sjukdom, och den kan påverka individens förutsättningar att leva ett självständigt liv, att lära sig nya saker och att vara delaktig i samhället. I det här avsnittet beskrivs hur olika diagnoser och tillstånd kan påverka dessa tre centrala områden – liv, lärande och deltagande – med syftet att fördjupa förståelsen för individens behov och möjliga anpassningar.
12 records in this category
-
📄 Anorexi (Anorexia nervosa) Anorexi är en allvarlig ätstörning som kännetecknas av kraftigt viktfokus, rädsla för att gå upp i vikt och en störd kroppsuppfattning. Den som drabbas begränsar ofta sitt matintag kraftigt, vilket kan leda till allvarlig undervikt och svåra fysiska konsekvenser. Tillståndet drabbar främst tonårsflickor, men kan förekomma i alla kön och åldrar. Konsekvenser för liv och vardag Personer med anorexi kan uppleva tvångsmässiga tankar om mat, träning och kropp,
-
📄 Bipolär sjukdom Bipolär sjukdom är en psykisk funktionsnedsättning som kännetecknas av återkommande perioder av depression och mani eller hypomani. Under depressiva faser upplever individen nedstämdhet, passivitet och brist på energi. Under maniska faser kan personen känna sig överdrivet upprymd, ha ökat självförtroende, prata snabbt, sova lite och fatta ogenomtänkta beslut. Sjukdomen kräver ofta livslång behandling och varierar i svårighetsgrad mellan olika individer. Konsekvenser f
-
📄 Depression Depression är ett psykiskt tillstånd som kännetecknas av långvarig nedstämdhet, minskad energi, brist på intresse och nedsatt självkänsla. Det är en av de vanligaste psykiska funktionsnedsättningarna och kan drabba personer i alla åldrar. En depression påverkar både känsloliv, tankar, beteenden och kroppsliga funktioner som sömn och aptit. Skillnaden mellan nedstämdhet och klinisk depression ligger i djupet och varaktigheten av symtomen. Konsekvenser för liv och vardag Pe
-
📄 EIPS – Emotionellt instabil personlighetsstörning (borderline) Emotionellt instabil personlighetsstörning, ofta kallad EIPS eller borderline, är ett tillstånd som kännetecknas av starka känslosvängningar, impulsivitet, instabila relationer och en osäker självbild. Individen kan snabbt växla mellan olika känslolägen, ofta reagera starkt på separationer och ha en intensiv rädsla för att bli övergiven. Självskadebeteende och suicidala tankar är vanligt förekommande. Diagnosen ställs oftast i
-
📄 Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Generaliserat ångestsyndrom, förkortat GAD, är en form av ångest som kännetecknas av överdriven, okontrollerbar oro inför vardagliga situationer. Oroskänslan är ihållande och ofta svår att påverka med logik eller lugnande ord. Tillståndet kan leda till kroppsliga symtom som spänningar, sömnsvårigheter, hjärtklappning, trötthet och koncentrationssvårigheter. GAD är vanligt förekommande och kan drabba både barn och vuxna. Konsekvenser för liv och varda
-
📄 Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppstå efter att en person har upplevt eller bevittnat en livshotande eller mycket skrämmande händelse, som olycka, våld, övergrepp eller krig. Tillståndet kännetecknas av påträngande minnesbilder (flashbacks), mardrömmar, ångest, undvikandebeteenden och en ständig känsla av fara. PTSD kan drabba både barn och vuxna, och ofta utvecklas symtomen först veckor eller månader efter händelsen. Konsekvenser för liv
-
📄 Psykossjukdomar och schizofreni Psykossjukdomar är allvarliga psykiska tillstånd där verklighetsuppfattningen påverkas. Schizofreni är den mest kända och långvariga psykossjukdomen, men även andra tillstånd kan ge psykotiska episoder. Vanliga symtom är vanföreställningar, hallucinationer (till exempel höra röster), förvirring, och tankestörningar. Schizofreni kan också ge negativa symtom som initiativlöshet, känslomässig avflackning och social tillbakadragenhet. Konsekvenser för liv
-
📄 Självskadebeteende Självskadebeteende innebär att en person medvetet skadar sin egen kropp som ett sätt att hantera svår psykisk smärta, ångest eller känslomässig överbelastning. Det kan handla om att skära sig, slå sig själv, bränna sig eller på andra sätt orsaka fysisk skada. Självskadebeteende är inte alltid kopplat till suicidavsikt, utan snarare ett uttryck för inre kaos och ett försök till självreglering. Det förekommer ofta i samband med andra psykiska funktionsnedsättningar, särsk
-
📄 Tvångssyndrom (OCD) Tvångssyndrom, eller OCD (Obsessive Compulsive Disorder), kännetecknas av tvångstankar och tvångshandlingar. Tvångstankar är återkommande, obehagliga och oönskade tankar som väcker ångest. Tvångshandlingar är upprepade beteenden eller ritualer som personen känner sig tvingad att utföra för att minska ångesten, till exempel att tvätta händerna upprepade gånger, kontrollera spisen eller räkna i ett visst mönster. Tillståndet är ofta mycket energikrävande och påverkar var
-
📄 Psykopati eller antisocial personlighetsstörning Psykopati och antisocial personlighetsstörning är närliggande diagnoser som kännetecknas av brist på empati, ansvarskänsla och respekt för sociala normer. Personer med antisocial personlighetsstörning visar ofta mönster av lögner, impulsivitet, aggressivitet och manipulation. Psykopati är en mer specifik och allvarlig form där ytlig charm, känslokyla och samvetslöshet är framträdande. Tillstånden förekommer oftare hos män och debuterar ofta
-
📄 Paniksyndrom Paniksyndrom är en form av ångestsyndrom som kännetecknas av återkommande panikattacker – intensiva episoder av rädsla som ofta kommer plötsligt och utan förvarning. Under en attack upplever personen stark kroppslig obehagskänsla, såsom hjärtklappning, andnöd, yrsel eller känsla av att tappa kontrollen eller dö. Rädslan för att få en ny attack kan leda till att individen börjar undvika platser eller situationer där hjälp kan vara svår att få. Konsekvenser för liv och var
-
📄 Social ångest (social fobi) Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad, dömd eller förlöjligad i sociala situationer. Det är vanligt att känna oro inför att tala inför grupp, äta bland andra eller delta i samtal – men vid social ångest är dessa känslor så starka att de begränsar vardagen. Personen är ofta medveten om att rädslan är överdriven, men har svårt att hantera den. Konsekvenser för liv och vardag Många med social ångest undviker att delta i samtal, gå på fes
